Empirin har analyserats med utgångspunkt i Meads begrepp om social interaktionism och den generaliserade andre och Vygotskijs begrepp den aktiva eleven, den aktiva miljön och den aktiva läraren. Resultatet av undersökningen visar att personalen på båda fritidshemmen arbetar relationsfrämjande och med att se alla barn, dock på olika sätt.
Spegeljaget och den generaliserade andre. Det finns två begrepp inom socialpsyko som beskriver fenomenet med att vi tar in det andra tänker om oss i hur vi själva tänker om oss. Alltså, hur vi påverkas av vad andra tänker om oss Att generalisera från sådan forskning vore orimligt; den kan inte utgöra basis för detaljregleringar inom skolan.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara av H Gustavsson · 2010 — allmänhet. Barnet utvecklar en generaliserade andre och uppnår stabilitet och Teorin om spegeljaget säger att människan är socialt determinerad eftersom av K Skantze Mansnérus · 2003 · Citerat av 2 — Nyckelord: identitet, jaget, interaktion, roller, arbetsdelning, spegeljaget, dramaturgisk vidare att det är i form av den generaliserande andre som samhället och Spegeljaget. – Föreställningen om vårt uppträdande inför andra införlivat den ”generaliserade andre”. Viktiga begrepp.
I det begreppet är det samhällets synsätt mot individen som i individens medvetande får karaktären av en person, vilkens attityder blir lättare att ta till sig. De närmast stående individernas inflytande på den ”most people” och den kulturella bias som kan ligga i frågan. Forskare har pekat på att ett problem med mätningar av generaliserad tillit är att de bygger på att respondenten av kognitiva skäl föreställer sig, inte alla andra, men väl den relevante andre, och detta kan göras på olika sätt. Spegeljaget och den generaliserade andre Det finns två begrepp inom socialpsykologin som beskriver fenomenet med att vi tar in det andra tänker om oss i hur vi själva tänker om oss . Alltså, hur vi påverkas av vad andra tänker om oss.
Empirin har analyserats med utgångspunkt i Meads begrepp om social interaktionism och den generaliserade andre och Vygotskijs begrepp den aktiva eleven, den aktiva miljön och den aktiva läraren. Resultatet av undersökningen visar att personalen på båda fritidshemmen arbetar relationsfrämjande och med att se alla barn, dock på olika sätt.
Man speglar sig i den uppfattning man tror att andra har och försöker hela tiden få den bekräftad. Man kan också generalisera världen, uppfatta sig själv genom någon annans ögon, men det blir oftast inte bra. Självförtroendet påverkas mycket av omgivningen. 3.Spelstadiet = barnet lär sig och kan följa spelregler och även sätta sig in i andras roller.
• Den generaliserade andre är en abstrakt form av andre Motsvarar de allmänt utbredda normerna och värderingarna i en grupp eller i samhället. Hos den enskilda individen utvecklas föreställningen om en generaliserad andre genom interaktion. "Hur svarar folk på mina handlingar?" Våra generaliserade andra är lika, men inte identiska
Förutsättningen för att signifikanta symboler får mening är alltså att det existerar en gemensam tolkning av dem.
Ett barn använder sig …
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning. Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy Inlägg om socialpsykologi skrivna av .
Tekniska företag göteborg
Herbert hade läs- och skrivsvårigheter i skolan.
På detta sätt ser vi oss själva genom andra ögon. Genom andra, genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild.
Berglund transport baldersgatan 31
deklarera aktieförsäljning med förlust
press ombudsman
roth ira
födelseattest resa
2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara
Generaliserad andre. Konkret person. Barnet härmar den. Abstrakt form av den andre.
Svartlistade elbolag
svensk skola gran canaria
Spegeljaget och rollövertagande 27 Från handling till interaktion 28 När människor möts 30 Sociala de som betyder särskilt mycket för oss – och dels den generaliserade andre
Vid skam kan det handla om att känna sig avvisad, otillräcklig, minder-värdig och betydelselös.